Tussielago

jo, chockad jag blev över hur jag reagerade på EN bild, en bild jag inte va beredd på, en bild som gjorde att alla minnen kom tillbaka, saknaden, innan trodde jag att jag kände saknad, men inget emot vad jag känner nu. Det gör ont i mig, så fruktansvärt ont. Jag saknar dig mer än ord kan beskriva. Du gör mig varm inombord.
trodde faktiskt att jag hade börjat släppa taget, men nu när jag märkte hur jag reagera på en bild,
hur kommer jag då reagera när jag ser dig, in i dina ögon, se ditt leende, ja , hela du  jag kommer bli kaos på riktigt. allt kommer vändas upp och ner. Just nu känns det som jag skulle kunna släppa allt för dig.
jag skulle inte göra det i slutändan, men det mesta skulle jag kunna göra för dig.
Och önskar bara att allt kan bli så som du sa sist vi träffades, framtiden. Jag önskar mer än allt att du
gör som du sa. Ringer mig, ber mig komma till dig, men det känns alldeles för långt
borta just nu. Men grejen är den, jag BEHÖVER dig. Behöveer dig i mitt liv för att bli hel.
Saker jag känner och har kännt med dig är nya, och helt underbara. Och vill uppleva framtiden MED
dig. Vet inte vad det är du har gjort som har fängslat mig så ? Har känt dig sen ja, fan jag gick i 7:an ?
och i sååå många år har jag inte känt så här för dig, tyckt att du va söt, that's it! Men nu ?!
vad har du gjort med mig ? Allt jag kan tänka på är alla minnen med dig. Det här har varit den
kallaste vintern ever, inte för att det varit minus grader, utan för att du inte varit här bredvid mig..
Jadu. Men bilden jag såg, gjorde att min mage vred sig tusen varv och några till,
kände smärta lycka och värme. Allt på en gång. Eftersom allt är så komplicerat.
Jag skakade, kunde inte skratta, kände för att gråta, men kunde inte, kände för att skrika, men
kändes som jag kvävdes, ville bara krama dig, men vet att det är omöjligt.
vill bara ha dig, förstår bara inte vad som krävs för att det ska bli som jag vill.
va länge sen jag va så här kär. och kan verkligen inte släppa dig, och förstår inte varför.
känslorna kanske är så starka pga hur länge och hur bra vi känner/känt varandra.
Såg direkt på dig om ngt va fel, men att du inte kunde/ville prata om det.
Har stängt in alla grejer som påminner om dig i ett fack, för att glömma o gå vidare.
Men så kom den där bilden, bilden raserade min mur. Nu vet jag att om jag somnar inatt, så kommer
jag garanterat drömma alla drömmar igen, och  vet inte om jag klarar det.
Kan inte sova utan dig. Jag saknar dig, saknar dig , saknar dig, så mycket att det gör ont.
Du är kärlek <3





"Jag försöker vara stark, jag försöker klara mig, men sängen känns så stor här utan dig,
jag undrar hur du mår, o om du tänker på mig nu.
I mina tankar finns det bara du. ååh jag vet, jag vet, att jag inte fungerar utan dig,
men jag vet, ja jag vet, att allting kommer ordna sig om jag får somna bredvid dig.
Dagen är okej, men på natten blir det svårt, ensamheten slår mot mig så hårt,
jag klarar ingenting och allt jag gör blir bara fel , jag känner mig så obekväm o fel.
Jag vet, jag vet att jag inte fungerar utan dig,
men jag vet att allting kommer ordna sig om jag får somna bredvid dig."