Tussielago

Hatar att vara ensam, för då börjar tankarna komma igen.
det gör ont i mig, verkligen ont, att va nästan helt säker att jag inte kommer kunna
älska en person igen, inte på samma sätt, inte på det sätt jag vill,
jag vill hitta en kille som förtjänar all den kärlek jag har i kroppen att ge.
Men även om den här killen skulle dyka upp, skulle inte jag kunna älska människan,
fjärilarna i magen, dom kommer inte, jag är för trasig,
min själv är för trasig för att kunna bli hel igen.
och det är det som gör ont, att veta att allt som jag vill ge kommer jag aldrig
kunna ge. För jag vill verkligen. men jag är trasig, ååhh, så trasig :(.
väldigt mycket depp, iknow. fuck it.

för det är så jag känner. tomhet, vet inte vad jag känner, kan jag känna ?
för kan jag känna borde jag kunna lära mig älska, men det kan jag inte.
nej hatart.

minnen sabbar allt.

"happy birthday-flipsyde". jag hatar att jag lärde mig älska dig. för du  sabba allt, hela min själ.