where is the love?

Helgen har varit bra :)
i fredags va jag hem till Matilda o kolla på film med, matilda,sara,Anna&Ellinor. efter skräckfilmen
skulle vi kolla på en komedi som sööög, ändå kul va när en kille blev avhuggen huvuden av en aligator :D,
och när en kille blev typ elchockad av en brud, skade glädje är den enda sanna glädjen :D
Sen ist för det fick jag se på ääääälskade bigbrother <33333 såå bra :D

igår så vart det lugnt fram till 8-9 tiden, då gick jag ut o träffa Sara :D, Vi drog ner och satte hos på en
bänk en bit från liljas o snacka skit, sen hem till mig o glodde på Hanna Montana, skit bra :D
Sen blev det ut på stan igen, träffade josse och stefan, josse hängde med ner,
sen satt vi vid ekeby så kom matte och robin dit, jag skratta så jag grät,
förbannade gröna blad! hahahahaha!

idag vart det Salamässan med sara, mys :). har sett det  coooolaste ever asso, motorcykel
åkande brud/kille i en globebur, sååååå tufft! :D

men men, en mycket lyckad och lugn helg :).

Fast just nu sitter jag o är små känslosam, drygt somfan,
sitter och tänker på allt jag saknar, alla minnen med gamla vänner,
människor jag saknar varje dag, men förnekar det oxå varje dag för att
inte må dåligt, ibland blir det till o med för mycket för mig,
kanske inte så lätt att tro ibland eftersom jag alltid klarar mig själv,
jag är en självständig människa, som inte behöver andras hjälp alla gånger.
Men är jobbigt när allt kommer tillbaka, man sitter och läser gamla inlägg på bdb,
dagbok osv osv, tänker tillbaka på gamla tider, när allt va så himla enkelt,
när jag visste hur jag kände, visste vilka som fanns vid min sida,
visste vad jag ville med livet. Nu vet jag helt ärligt inte alls vad jag vill.
o det är sjukt jobbigt, det ända jag vet till 100%  att jag vill är att klara skolan,
ta studenten och flytta, men vet inte vart ? klarar jag av att lämna allt ?
klarar jag av att stå på helt egna ben ? klarar jag mig utan min mamma ?
klarar jag mig utan mina närmsta brevid mig ? jag vet faktiskt inte.
allt är så mycket jobbigare än jag någonsin trott det kunde bli,
och kärlek, kärlek till pojkar, vad jag vill, jag jag känner är oxå komplicerat,
kärlek till vänner, är komplicerat, eller ja, gamla vänner,
även fast jag önskar varje dag att man kunde spola tillbaka tiden och
sen ändra på det som gick snett så allt kanske hade sett annorlunda ut idag ?
men jag vet inte. nee urs, förmodligen har ingen läst allt det här,
som sagt är känslosam idag ://. och har ni läst, halelujah om ni lever ;)


Puss!

Kommentarer
Postat av: Sessie

Det är så mycket lättare att ta emot kommentarer från er som faktiskt vet hur det känns.. De andra har liksom ingen aning..

Kram

2009-08-31 @ 07:32:12
URL: http://www.metrobloggen.se/anorexiasize
Postat av: Sessie

Har du varit inlagd och sånt också?? Anorexi? Berätta lite hur det var för dej, om du orkar och vill..

2009-08-31 @ 20:03:57
URL: http://www.metrobloggen.se/anorexiasize
Postat av: FS

sv: Nej, men man kan ju alltid verka snällare än vad man är!

2009-09-01 @ 16:17:36
URL: http://falsksanning.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0